← Back to blog

Hygienkrav vid trappstädning: det här gäller för er förening

November 22, 2026
Hygienkrav vid trappstädning: det här gäller för er förening

Det finns ingen särskild lag om trappstädning. Kraven kommer från miljöbalken och Folkhälsomyndighetens vägledning: den som äger fastigheten ska ha rutiner för att städa trapphus och andra gemensamma utrymmen, och ska kunna visa att rutinerna fungerar. I en bostadsrättsförening är det styrelsen. Det betyder att det inte räcker att trappan ser ren ut. Ni behöver kunna visa vad som städas, hur ofta och med vilken metod, och vad som händer när något missas. Här går vi igenom vad kraven betyder i praktiken för en förening eller fastighetsägare i Varberg: vilka ytor som ingår, hur ofta de behöver städas, vilka metoder som håller hygienen utan att skada golven, hur halkrisken hanteras och hur ett städavtal med en lokal städfirma gör det enkelt att visa att allt sköts.

Varbergshemservice
Håll trapphuset rent och välskött
Varbergs HemService erbjuder städtjänster för fastigheter i Varberg, med fokus på kvalitet, pålitlighet och kontinuitet.
Besök

Kort sagt

  • Fastighetsägaren har ansvaret, och i en BRF är det styrelsen. Rutiner för trappstädning ska ingå i fastighetens egenkontroll enligt miljöbalken.
  • Bevisbördan ligger på er. Vid tillsyn ska föreningen kunna visa att städningen fungerar, inte bara att den blir gjord.
  • Ytor som många rör vid, som räcken, dörrhandtag, ljusknappar och hissknappar, behöver städas oftare än golven.
  • Metoden spelar roll: uppifrån och ned, torra metoder först och så lite vatten som möjligt. Det ger bättre hygien, skonar golven och minskar halkrisken.
  • Ett skriftligt städavtal med tydliga moment, frekvens och avvikelserutin är det enklaste sättet att uppfylla kravet på dokumentation.

Innehållsförteckning

Vilka hygienkrav gäller för trapphus?

Kraven på trappstädning kommer från samma regelverk som styr inomhusmiljön i bostäder i stort: miljöbalken och Folkhälsomyndighetens vägledning till kommunerna. Två saker är viktiga att förstå.

Egenkontroll. Det är fastighetsägarens egen löpande kontroll av att fastigheten inte orsakar olägenheter för de boende. Enligt Folkhälsomyndighetens frågor och svar om tillsyn av bostäder ska rutiner för städning och rengöring av gemensamma utrymmen ingå i egenkontrollen. Det gäller trapphus, tvättstugor, toaletter och samlingslokaler. Skälet är konkret: bristfällig städning kan leda till skadedjur, dålig lukt och smittspridning.

Omvänd bevisbörda. I Folkhälsomyndighetens tillsynsvägledning om hygien och objektburen smitta framgår att riskbedömning och rutiner för städning och hygien ska ingå i egenkontrollen, och att den som driver verksamheten enligt 2 kap. 2 § miljöbalken ska kunna visa att metoderna fungerar. Objektburen smitta betyder smitta som sprids via föremål och ytor, till exempel ett trappräcke som alla boende håller i.

För en styrelse innebär det tre krav i praktiken:

  1. En skriftlig rutin som beskriver vilka ytor som städas, hur och hur ofta.
  2. En riskbedömning, alltså att ni har tänkt igenom var smuts, smitta och halka faktiskt uppstår i just era trapphus.
  3. Uppföljning, så att ni kan visa att rutinen följs och att brister åtgärdas.

Om en boende klagar till kommunens miljö- och hälsoskyddsinspektörer är det de här tre punkterna som avgör om föreningen står stadigt.

Vem bär ansvaret i en BRF eller hyresfastighet?

Folkhälsomyndigheten skriver att bostadsrättsföreningens styrelse är fastighetsägare och därmed ansvarar för inomhusmiljön. Den enskilda bostadsrättshavaren har ett visst ansvar för sin egen lägenhet, men trapphuset är gemensamt och ligger på styrelsen. I en hyresfastighet är det hyresvärden.

Ansvaret går inte att lämna över genom att låta de boende turas om att städa. Även i föreningar som städar själva är det styrelsen som ska ha rutinen, följa upp den och svara vid tillsyn. Därför väljer många föreningar att anlita en städfirma: ansvaret ligger kvar, men utförandet, dokumentationen och kontinuiteten blir någon annans dagliga arbete.

Vi har skrivit mer om hur styrelsen går till väga när den ska upphandla trappstädning i BRF, från förfrågan till signerat avtal.

Vad räknas som trapphus och vilka ytor ska städas?

Med trapphus menas det gemensamma utrymmet som förbinder entrén med lägenheterna: entréhall, trappor, vilplan, korridorer och oftast hissen. I många hus hör även källargångar, entréer till förråd och vägen till tvättstugan till samma städområde. När ni skriver rutinen eller avtalet är det bättre att lista ytorna än att skriva "trapphuset", eftersom det är just gränserna som brukar bli otydliga.

I en villa är trappan däremot en del av bostaden och städas med resten av hemmet. Var den placeras påverkar både ljusinsläpp och hur lätt den är att hålla ren, något som tas upp i genomgången av trappans placering i villan.

Så här brukar ytorna i ett flerbostadshus fördela sig:

YtaTypiska momentVarför den är viktig för hygienen
Trappsteg, vilplan, korridorerSopning eller dammsugning, våttorkning, hörn och listerGrus och damm samlas och virvlar upp
Entré och entrémattaMattan skakas eller dammsugs, golvet under rengörsHär kommer det mesta av smutsen in
Räcken och ledstängerAvtorkning med rengöringsmedelAlla håller i dem, smitta sprids via ytan
Dörrhandtag, ljusknappar, porttelefonAvtorkningYtor med många beröringar per dag
Postboxar och anslagstavlaAvtorkning, dammtorkningDamm och fingeravtryck
HissGolv, väggar, knappar, speglar, spårTrångt utrymme med många beröringar
Fönster och fönsterbänkarDammtorkning, putsning vid storstädDamm, och ljuset påverkar tryggheten
Källargångar, tvättstugegångSopning, våttorkningFukt och smuts lockar skadedjur

Hissen är en egen post i många avtal eftersom den har andra material och fler beröringsytor. Vi städar alla typer av hissar i Varberg och kan ta den i samma rutin som trapporna.

Hur ofta behöver trapphuset städas?

Det finns ingen fast siffra i lag för hur ofta ett trapphus ska städas. Frekvensen ska i stället utgå från riskbedömningen, och då är det belastningen som styr. Folkhälsomyndighetens vägledning anger att tagytor som handtag, strömbrytare och räcken bör rengöras dagligen eller flera gånger per dag beroende på hur många som använder dem, och att storstädning och höghöjdsstädning med fördel görs minst en gång per år.

För ett bostadshus översätts det till en enkel princip: de ytor som flest händer rör vid behöver tätast städning, golven anpassas efter hur mycket smuts som dras in, och en gång om året görs allt det som inte hinns med i den löpande städningen.

Faktorer som talar för tätare städning:

  • Många lägenheter per trapphus. Fler boende ger fler passager och fler beröringar.
  • Barnfamiljer, hundar och barnvagnar. Mer grus, lera och fingeravtryck på låg höjd.
  • Vinterhalvåret. Salt, grus och slask följer med in, och vått golv blir både smutsigt och halt. Läs mer om hur ni hanterar salt, slask och halka i trapphuset.
  • Lokaler i huset. En butik, mottagning eller kontor i bottenvåningen ökar trafiken genom entrén.
  • Smittsamma perioder. Under säsonger med mycket magsjuka och förkylningar finns skäl att torka av tagytorna oftare.

En vanlig modell i föreningar är löpande städning av golv och tagytor varje eller varannan vecka, tätare insatser i entrén under vintern och en årlig storstädning med väggar, fönster, armaturer och höga ytor. Det viktiga är att frekvensen står i rutinen och att ni kan förklara varför den är vald.

Städmetoder som håller hygienen utan att skada ytorna

Ett trapphus som städas ofta men med fel metod blir varken renare eller säkrare. För mycket vatten tränger ner i fogar och kanter på stengolv, lämnar smutsränder och gör trappan hal. Branschorganet Prevent har sammanställt rekommenderade städmetoder för trappor:

  1. Börja högst upp och arbeta neråt. Då drar du aldrig smuts ner på ett steg som redan är rent.
  2. Sopa eller dammsug först, vid behov. Löst grus fungerar som sandpapper under moppen och repar golvet.
  3. Använd städklara moppar, alltså moppar som är fuktade i förväg i stället för att doppas i hink. Prevent nämner moppar om cirka 60 cm och en mopp per trappa, så att smuts inte förs vidare mellan våningarna.
  4. Ta bort fastsittande smuts mekaniskt, till exempel tuggummi med en spackelspade, i stället för starka kemikalier.

Principen bakom är densamma som i offentliga upphandlingskrav för städning: torra metoder först, fuktiga metoder bara där det behövs. Den sparar golven, minskar mängden rengöringsmedel och torkar snabbt. Det är också därför vi lägger vikt vid miljövänliga metoder: rätt metod och rätt dosering ger samma hygien med mindre kemi i ett utrymme som alla boende passerar.

För tagytorna gäller en annan logik. Räcken, handtag och knappar torkas av med rengöringsmedel och en ren duk som byts ofta, så att smitta inte förs från ett räcke till nästa.

Halka och fallrisk: säkerhet för både boende och städare

Hygien och säkerhet hänger ihop i en trappa. Ett golv som lämnas blött efter städning är ett golv där någon kan halka. Arbetsmiljöverket beskriver hur fallrisker förebyggs: underlaget ska vara plant och fritt från spill och onödiga föremål, och risken minskas med rengöring, halkskydd, rätt skor, bra belysning, varselmärkning och varningsskyltar.

Varningsskylt för vått golv på trappavsats

För städaren är trappan en av de mest riskfyllda arbetsplatserna. Enligt Prevent är fallolyckor den vanligaste arbetsolyckan bland städare, oftast inomhus i trappor eller på blöta golv. Prevent rekommenderar halkfria skor och torra eller fuktiga metoder i stället för svabbning med våt garnmopp, och poängterar att kunden och städföretaget bör samordna arbetsmiljön redan när städningen upphandlas.

För styrelsen betyder det:

  • Ordna belysning som fungerar i hela trapphuset, även i källargångar.
  • Se till att trasiga halkskydd, lösa trappnosar och skadade mattor åtgärdas.
  • Håll trapphuset fritt från cyklar, barnvagnar och skor, både av brandskäl och för att städningen ska kunna göras ordentligt.
  • Kom överens med städfirman om varningsskyltar och när städningen sker, så att boende inte går på nymoppade steg.

Så visar ni att trappstädningen håller måttet

Eftersom bevisbördan ligger på fastighetsägaren behöver föreningen mer än ett gott intryck. Kvaliteten på städningen beror enligt Hygienveckan.se på flera saker samtidigt: formulerade kvalitetsmål, avsatt tid, städarens kunskap, redskap och rengöringsmedel. Ett exempel på kvalitetsmål är Insta 800, en nordisk standard för att bedöma städkvalitet utifrån hur mycket smuts som syns på olika ytor.

Ett städavtal som håller vid tillsyn innehåller i regel:

  • Ytor och moment per utrymme, gärna som en checklista likt tabellen ovan.
  • Frekvens för varje moment, inklusive tätare insatser vintertid och årlig storstädning.
  • Kvalitetsnivå och hur den kontrolleras, till exempel gemensam rondering med styrelsen.
  • Kontaktperson och avvikelserutin: vart boende och styrelse vänder sig när något missats, och inom vilken tid det åtgärdas.
  • Kontinuitet: att samma personal återkommer, så att de känner huset och vet var problemen brukar uppstå.
  • Avtalstid, uppsägningstid och pris med och utan moms, samt försäkringsbevis.

Spara avtalet, checklistan och eventuella avvikelser tillsammans med föreningens övriga egenkontroll. Då har ni allt samlat den dag en inspektör eller en missnöjd boende frågar hur trapphuset sköts.

Trappstädning i Varberg med Varbergs HemService

Vi utför trappstädning för bostadsrättsföreningar och fastighetsägare i Varberg, med trappor, entréer och hiss i samma rutin. Ni får en kostnadsfri offert utifrån era trapphus, och upplägget går att anpassa som abonnemang efter hur huset används. Vi arbetar med miljövänliga metoder, lägger vikt vid kontinuitet och lämnar garanti på utförd städning, så att föreningen har något att hänvisa till om något inte blivit som det ska.

Varbergshemservice

Läs mer om upplägget på sidan om trappstädning i Varberg eller om städ av trappor och hiss för fastighetsägare, och hör av er för en offert.

Vår syn på hygien i trapphuset

Hygienkraven för trapphus låter ofta mer byråkratiska än de är. I grunden handlar de om att styrelsen ska veta vad som städas, hur ofta och varför, och kunna visa det. Det är precis det ett bra städavtal ger er.

Det vi lägger mest vikt vid är kontinuitet. När samma städare kommer tillbaka till samma hus lär de sig var gruset samlas vid entrén, vilket räcke som alltid är kladdigt och vilken källargång som behöver extra omsorg på vintern. Det är den kunskapen som gör skillnad mellan ett trapphus som ser städat ut och ett som faktiskt är rent.

Vi tror också på att göra rätt saker i rätt ordning: torra metoder först, lite vatten, uppifrån och ned och extra fokus på de ytor som flest händer rör vid. Det ger bättre hygien, skonar golven och gör trappan säkrare för alla som bor i huset. Och om något missas står vi för det, därför att vi lämnar garanti på vår städning.

Daniel

Vanliga frågor om hygienkrav vid trappstädning

Finns det en lag som säger hur ofta ett trapphus ska städas?

Nej, det finns ingen fast frekvens i lag. Miljöbalken kräver att fastighetsägaren har rutiner för städning av gemensamma utrymmen i sin egenkontroll och kan visa att de fungerar. Frekvensen bestäms utifrån hur mycket trapphuset används, och tagytor som räcken och handtag behöver städas oftare än golven.

Vem ansvarar om trapphuset är smutsigt i en bostadsrättsförening?

Styrelsen, eftersom föreningen är fastighetsägare. Det gäller även om de boende städar själva eller om en städfirma är anlitad. Med en firma ligger ansvaret kvar hos styrelsen, men utförandet och dokumentationen sköts av någon som gör det varje dag.

Vad kostar trappstädning per timme?

Priset beror på antal trapphus, våningar, hiss och hur ofta städningen sker. Vi har gått igenom prisnivåerna för föreningar i vår artikel om vad trappstädning kostar per trapphus. För ett exakt pris för just era trapphus lämnar vi en kostnadsfri offert.

Ingår hissen i trappstädningen?

Det beror på avtalet, och därför bör hissen stå som en egen rad. Hissknappar och handtag hör till de ytor som flest rör vid, så de bör städas lika ofta som räckena. Vi städar hissar och kan ta dem i samma rutin som trapporna.

Vad gör vi om en boende klagar på städningen?

Notera klagomålet, kontakta städfirmans kontaktperson enligt avvikelserutinen i avtalet och spara hur och när det åtgärdades. Den dokumentationen är en del av föreningens egenkontroll och visar att rutinen fungerar.

Källor

Rekommendationer